Auschwitz2 | index

PLATSTAVLA:
Barack Nr: 10 = Kvinnobarack.
Barack Nr: 11 = Lägrets fängelse.

Det är här som jag börjar riktigt förstå vad det är som har hänt här.
Guidens prat och min iver att lyssna samt att försöka få bra kort,
har gjort att min koncentration har varit lite låst på detta.
När man nu kommer fram till dessa baracker så är det ganska många grupper som väntar på sin tur.

Så medan man står här och väntar börjar man ta in det man sätt och hört.
Stämmningen här är dov och tyst. Inte många som pratar överhuvud taget.
Många går med blicken ner mot backen, inga skratt eller höga skrik.
Tankarna far i väg, vad hemskt det måste ha varit att vara en av dessa fångar
som har fått tillbringa en del av sitt liv här.
Men om jag skall rycka tag i mig och fortsätt min berättelse med att börja förklara vad barack nr 10 var för något.
Barack nr: 10 är en kvinnobarack som nu ej är öppen för allmänheten.
Den är under så kallad studie. Där dom går igenom hela baracken.
Forskning pågår också och det är inte bara i denna barack utan det är flera olika baracker som är under
studier och därmed inte öppen för allmänheten.
Men åter till barack 10
Denna barack var enbart för kvinliga fångar och övervåningen användes
av en Dr Carl Clauberg.
Hans största syfte i denna barack var att experimentera fram ett så bra sätt
som möjligt på att sterilisera kvinnor och hela etniska grupper.

Barack 10 Kvinnobaracken.

Och informationsskylten framför.
Översättningen här under
har jag försökt översätta så gott jag kunnat.

Flera hundra kvinnliga fångar,
främst judiska hölls i två rum på övervåningen i detta block och användes som mänskliga guinea-pigs,
för sterilisering experiment utförda av Prof. Dr Carl Clauberg en tysk gynekolog. Från april 1943 till maj 1944.
Några av dem dog av den behandling de fick ta emot, andra mördades så att obduktioner kunde utföras på dem.
De som överlevde hade kvar permanenta skador efter experimenten.
Andra SS-läkare genomförs också experiment på kvinnor i detta block.

Så till gården mellan barack 10 och 11

Gården och skylten framför.
Översättningen på texten nedanför.

Mellan 1941-1943,
sköt SS flera tusentals människor mot denna vägg på den här gården mellan barack 10 och 11
De flesta av de som avrättades här var Polich politiska fångar, framför allt,
ledare och medlemmar av hemliga organisationer och människor som hjälpte rymlingar
eller underlättat kontakter med omvärlden.
Människor som hade dömts till döden i byarna runt om blev också skickade hit för att bli skjutna.
Detta inkluderar män, kvinnor och även barn
som blivit tagna i hämnd mot någon operation från polska motståndsrörelsen mot den tyska ockupationen.
Fångar av andra nationaliteter och andra etniska grupper,
så som judar. Sovietiska krigsfångar blev också skjutna mot denna vägg.
SS utdelade brutala straff här, spöstraff och även tortyr känt som: The Post.
Där fången hängdes från en sneställd stolpe genom sin handled med sina armar vridna bakom ryggen.
Exekutionsväggen blev nedmonterad under 1944 på order av lägerledningen.
Avrättningarna därefter blev utförda på andra platser,
för det mesta i gaskammrarna och krematorierna på Auschwitz II – Birkenau.
Efter krigets slut blev väggen delvist rekonstruerad av Auschwitz museet.

Du går in på en gårdsplan där SS mördade tusentals människor.
Vänligen upprätthålla tystnad. Och kom ihåg deras lidande samt visa respekt för deras minne.

Man ser här att fönstren på barack 10 mot byggnad 11 är helt igenspikade med plank.
Allt för att dom ej skall kunna se vad som händer på gården mellan barackerna.
och att SS männen kunde utföra vilka tortyrer som behagade dom.
Det var alldeles tyst här. Ändå var vi säkert 30 - 50 personer på gårdsplanen samtidigt.
När man tittade på de sneställda stolparna så reste sig håret på armarna och det ilade i axlarna.

Arkebuseringsväggen är restaurerad
och ger ett ruggit intryck om vad som kan ha förseggått här på Gårdsplanen.

Våran tur att gå in i Barack nummer 11
Det råder fotograferings förbud i hela byggnaden.

Så det blir mina tankar som får guida oss..
Baracken är som de flesta här på Auschwitz, dom är tvåvånings med en hel källare under.
När vi kommer in i byggnaden så är det trångt, alla gångar och rum är tvådelade.
Dom har delat upp allt med band så man går på ena filen in och andra filen ut.
Det är också fullt med folk så man förstår varför dom har gjort på detta sätt.
Bilderna nedanför visar en layout och text på vad rummet användes till.
Börjar från taket och går nedåt.

Våning 2:

C-Rum = Fångceller.
Användnings område!
I = Tortyr och avrättningar.
III = Fångar som gjorde motstånd.

Våning 1:

A-Rum = Tjänstgörande SS vakter.
B-Rum = Brukades av Katowice domstol.
C-Rum = Fångceller.
D-Rum = Avklädnings rum innan arkebusering.
X-Rum= Dörren till Dödens gårdsplan.
Användnings område!
I = Tortyr och avrättningar.
II = Fängslade som skulle reformeras .

Källar plan.

1-28 Tortyr celler
Spec anpassade celler,
8, 20-21 Celler utan belysning.
22-28 Celler för Stående .
Användnings område!
Alla dessa rum användes enbart för tortyr.

Denna barack var enbart till för att skapa smärta och få fångarna till underkastelse.
Ser inget annat ändamål för en sådan här byggnad.
Som cellerna för stående bestraffning, så små att dom fick glida in sidleds för att få platts,
och sedan se hur SS vakterna murade igen hålet.
Eller vad sägs om en cell som du måste krypa in backandes för att få plats i.
Där efter så stängs järndörren av SS vakterna framför näsan så huvudet trycks in lite mera.
Att i absolut mörker sittandes på dessa sköra knän och armbågar tills du dör!
Det var det som hände i cell nr 18,
Där Fader Maksymilian Kolbe tog straffet "Svältas till döds" i stället för en annan fånge.
Nä, allt detta ger en bara mer förakt gentemot de forna Natzityskland.
Och jag kan inte förstå varför inte alla dessa SS men jagades fram med blåslampa.
Det skulle ha varit de allierades högsta prioritet efter krigsslutet.
Enda stora tanke man får är egentligen
"Fan hoppas dom som använde detta hus fick lida lika mycket efter kriget, som de som dom spärrade in här."

Men men, tillbaka till våran rundvandring.
Efter detta så blev det en lite prommis för att komma till nästa hemska plats.
Tror till och med guiden visste att många behöver lite andrum så allt sjunker in.
För hon var tyst och gick halv sakta, mot nästa mål.
Men först en lite komisk bild i det hela.
Stod och ställde in kamera och prövade olika vinklar mot en barack.
När jag äntligen trycker på knappen så visar sig en av museumets vakter sig i dörren.
Så nej det är inte en SS vakt på bilden.

Anledningen till att jag ville fota denna barack är för att detta är barack 21
lägrets sjukstuga.
Ja det fanns en sjukstuga, dit fångarna kunde gå om dom var för sjuka för att arbeta eller
inte klarade av sina andra sysslor.
Fråga till Guiden "Var stugan väl besökt?
Svaret "Nej! fångarna undvek sjukstugan in i det sissta.
Då dom visste att ”Oftast så kom man aldrig därifrån."
Det var ett sätt för Nazityskland att få bort oönskade personer.
Sättet som användes i de flesta lägrens sjukstugor var en dödlig injektion.

PLATSTAVLA:
Barack Nr: 1
Centrum av lägret.
Kök, matsal Och tillfälliga arbetsplatser.

Barack nummer 1 var centrum av lägret.
Baracken användes som lägrets kök, matsal och för andra tillfälliga arbetsplatser.
Men det är inte riktigt därför guiden stannar här.
Utan det är för att visa och prata om de tre stolpar med en järnvägsräls ovanpå.
Denna konstruktion är ca 10 meter lång och användes till avrättningar genom hägning.

Bilden till vänster: Visar den stora galge som användes vid speciella tillfällen då
dom skulle utföra masshängningar. Galgen är uppbyggd efter krigets slut.
Bilden till höger: Alla lyssnar ivrigt och med stort intresse.

Översättning av texten på tavlan:

Polska fångar som hängdes
Den 19 July 1743 hängdes 12 st fångar samtidigt.
Det var den största allmänna hängningen i KL Auschwiz historia.

Denna plats användes även till så kallade Roll-Call.
Namnupprop om man skall översätta ordet.
Dessa roll call gick till så att varje morgon skulle alla fångar ställa upp sig barackvis.
Samt att alla döda kroppar skulle bäras ut och läggas framför gruppen.
När baracknumret ropades upp skulle Kapon för den gruppen rapportera in alla som hade dött under natten.
Sedan ropades alla namn som hade baracken som sitt hem upp.
Detta gjordes barack för barack, tills alla fångar var räknade. Om det saknades någon fånge
så fick alla stå där tills antalet stämde. Vartefter dom döda kropparna kontrollerats så avskrevs de från listan.
Då detta kunde ta timmar så hade SS vakterna en vaktkur (Bilden till höger).
Sedan på eftermiddagen när alla återkommit från sina arbeten så gjordes samma procedur igen.
Fast här var fångarna tvugna att bära de döda kropparna från fabrikerna eller de andra arbetsplattserna
bara för att antalet skulle bli samma som från morgonräkningen.
När sedan dom döda kropparna kontrollerats och strukits från listan
visste vakterna att alla var närvarande. Dessa Roll-Call kunde även

PLATSTAVLA:

Barack Nr: 15

Nu till barack nr 15
Bilden är lite felvisande då ingången vi använde var på andra gaveln.
Och för bilderna här under ber jag om ursäckt för den dåliga kvaliten.

Bildern till vänster: föreställer en grupp fångar på march.
Det är fångdräkter som dom har dragit över en stålställning.
Men dom har format ställningen som det såg ut när olika grupper av fångar marcherade.
Alla lite smått framlutade. Bilderna bakom är av
fångar som har överlevt nazisternas grymma tidsperiod.
Det är tre bilder på varje fånge ovanför ställningarna.
När dom registrerades som fånge och när dom blev befriade.

Bilden till Höger: Måste jag tyvärr säga att jag missade det mesta av detta.
Då det var fullt med folk och inte mycke plats.
Bilden jag egentligen ville ta, blev så dålig så den kommer inte användas av mig.

Vad var motivet på den då?
Jo det var bilden av ett barn som föräldrarna sökte.
Men som redan gått den grymma vägen.
För alla fångar trodde inte att det var sant.
Sant att SS mördade gamla, handikappade samt barn.
Bilden som får tala för flickan i stället är från en annan barack, det är en monter med
barnkläder och en docka.
Detta bara för att visa att inga skonades.

PLATSTAVLA:

Barack Nr: 7
Gestapos administrationsbyggnad.

Vidare mot nästa stopp.
Den enda av nazisternas tortyr och döds saker
som har gjort någon form av verklig nytta, finns numera på ena gaveln
där barack 7 en gång stod.
Detta var det fruktade Gestapos plats här i på Auschwitz.
Barack 7 var Gestapos administrationsbyggnad.
(Denna byggnad finns inte numera)
Det var här som gestapo utförde sina första förhör, oftast med grymma tortyrmetoder.
Men vartefter lägret blev större och större runt hösten 1941 så blev barack 11
Det ställe som gestapo utförde sina förhör.
De flesta fångar som hamnade i onåd med gestapo dog en grym och långdragen död.
Så vad var det för sak som hade kommit till nytta då?
Jo det var det som bilden nedanför visar.

Detta är en replika av den galge som lägerkomendanten Rudolf Höss
fick sitt straff utfärdat med.
Bild med kommendanten vid snaran nedanför!

Jag kommer inte att ta upp mer om denna man vid detta tillfälle.
Får se vad som händer längre fram i livet.
Det finns massor att söka på nätet om denna man, samt hans självbiografi.

PLATSTAVLA:

Byggnad: Gaskammaren!

Sista delen som guidningen på Auschwitz handlade om är
Gaskammaren!

Denna skylt sitter framför ingången,

för att läsa texten klicka på bilden!
Texten på skylten ovanför är lite förvirrande.
För mig blandar den ihop tiderna och användningsområden.
Det jag har läst om är att här startade användningen av Zyklon-B kristaller som gasningsmetod mot fångar.
Allt efter ett test av en SS mans i sin iver att tillfredsställa komendanten för lägret
och sin egen karriär. På bekostnad av några Sovietiska krigs fångar.

Ritning över gaskammaren:

a) Reservdelsförråd.
b) Tvättrum samt lagring av askan.
c) Gaskammaren samt bårhus.
d) Ugnarna.
e) Skorsten.
f) *Koks förråd för drift av ugnar.
g) Kontor.

*Koks är den fasta återstoden efter pyrolys av fossilt kol, exempelvis stenkol. Vid pyrolys avgår kolets flyktiga
beståndsdelar, såsom kolväten, koloxid och vätgas som kan användas som bränslen. "Wikipedia"

När vi rundade hörnet så vi kom på fram sidan av gaskammaren så var det fullt med folk som väntade på sin tur,
medan några andra stog lite vid sidan om. Det var dom som valde att inte gå in.
Och lite på baksidan satt ett gäng ungdommar som precis hade kommit ut. dom var lite rödögda och vissa snyftade fortfarande.

Då några av dessa ungdommar är med på alla mina kort från framsidan av gaskammaren,
Så lägger jag inte upp några bilder på framsidan av respekt till dom.

Man såg att denna sista del var känsloladdad.
Jag och min fru hade pratat om detta innan och kommit fram till att hon skulle säga ifrån innan om hon inte skulle gå in.
Efteråt sa hon att när hon väl stog vid ingången så tvekade hon, och det kom en obehaglig känsla över henne.
Men hon valde att gå in. Vilket jag är stolt över. Samt att jag är glad att hon ställer upp och
stöttar mig i det jag tycker är intressant och viktigt.

Här nedanför kommer några bilder inifrån kammaren.
Och som det står på skylten innanför.

*You are in a building where the SS murdered thousands of people.
Pleace maintain silence here:
remember their suffering and show respect for their memory
*Du är i en byggnad där SS mördade tusentals människor.
Snälla upprätthålla tystnad här:
Minns deras lidande, och visa respekt för deras minne

Så en liten bildserie ifrån insidan,
under tystnad!

Känslan jag fick var någon slags sorg.
Vet inte riktigt vad, men vet att frågor som

- Hur kunde detta få ske?
- Hade dom inga känslor alls?
- Eller var dom bara sadister som passade på?
- Var detta verkligen något Nationalsocialismens stod för?

dök upp, samtidigt som en vilja att lära mig ännu mer.
Att ta reda på fakta och sprida det till så många som möjligt.
Funderingar på hur jag skulle gjort.
Skulle jag blunda och göra jobbet som dom stackare som fick ta hand om alla kroppar,
eller skulle jag välja ta en dusch i stället.

Väl utanför blev vi tillsagda att bussen till Birkenau går om 20 min,
så vi kunde fika eller äta lunch i resturangen vid entren.
Varken jag eller min fru var specielt hungriga, så vatten och några cigg för min del.
Massor med tankar och även några frågor surrade i huvudet. Största frågan är nog

- Hur kunde detta få fortgå under så pass lång tid?

Vid utgången fanns det några ställen där man kunde köpa litografi och böker.
Det vart en DVD för min del. "The Liberation of Auschwitz"

Nu är denna del slut. Och jag hade tänkt att skriva lite mera om mina tankar och funderingar
men jag kommer att ta det någon annan gång på en egen sida.
Så tack för visat intresse och hoppas ni har haft en lärorik stund framför datorn.

MVH Peter o Anette Barbalics