Då fortsätter vi.

Trotts dom ny byggda ugnarna så mäktade kremeringarna inte med.
för under 1944´s upptrappning räckte inte ugnarna till.
Så man anordnade en plats i skogen.

Där man grävde en grop och började bränna liken i öppna bål.
Allt för att hinna med gaskammarens kapacitet.

En bit bredvid ugnarna så fans det en galge
som tyskarna flitigt använde.
Det var avrättningar för allt möjligt.
Allt från att man missa hälsa på någon tysk offiser eller till
att bara existera

Hittentills så har vi i stort sätt gått rakt fram från dödsporten ingång.
Nu svänger vi av mot vänster

Där det stora minnesmärket har rests.

På den långa liggande delens bak sida så finns det en lång glas belagd del.
Där i finns askan efter 22st offer.

När vi var där så hade det varit någon form av jubileum.
Så det låg lite blommor kvar.
Personalen hade fått tagit bort massor för att folk skulle kunna gå runt
den resta stenen. Men lite blommor behöll dom.

Efter denna storslagna scen Var det en rakstrecka mot utgången.
Men efter denna långa gång, gick man förbi Verkstäderna och det som var nya lägret.
(Det nya lägret var bara vara för judiska fångar.)

Här  syns ingången till
verkstädernas område .

Här visar våran guide vart det nya lägret låg.
Av detta finns inget kvar.
Så för att markera detta så har
dom rest några murar till minne.

Tankar och funderingar.
Det finns det gott om. I alla fall innom detta ämne.
Skall i alla fall börja med att förklara lite varför det vart så kort guidning för oss.
Båten anlöpte hamnen i tid, så det var helt ok. Bussresan däremot. (den till Stutthof)
Den vart 30 min längre en beräknad. Chaffören skyllde på trafiken.
Men jag tyckte inte det var så mycke trafik. Verkade snarare som om det var en vanlig dag.
När vi väl kom fram så ville han åka lite tidigare tillbaka också. vilket gjorde att tiden
vart ännu mindre för guidningen. Den ideen vissade sig vara smart.
(trafik stoppning på väg tillbaka.)
Men med detta så vart själva guidningen 40 minuter kortare en vad som var tänkt.
Vi missade ganska mycket med andra ord. Jag har läst och hittat lite extra på nätet
vart efter jag har gjort denna sida.

Så det är ganska mycket som inte var med på vår tur.
Mycket fakta missade man pga strässen.
Mycke av den känsla som man förväntade sig kom aldrig.
Det vart lite av en berättelse bara.
Alla förrväntade sig att det skulle komma någon form av chock.
Det som märktes var bara en liten dov känsla samt än mer förakt gentemot Nazisterna.
Nu fick man använda sin fantasi mera.
Och visst. Man måde lite illa när man gick på vissa ställen.
Men tror att mycket försvan pga, den snabba takten.

Mina slut ord!
Hur mycket man än läser och tittar på filmer. Så är det svårt att förstå.
Förstå att detta fortfarande händer.
Det händer fast i liten skala.
Men doc, Det händer! Kan bara hoppas att vi någon gång kommer att lära oss.

Nästa projekt för mig blir att besöka
Auschwitz
Hoppas det blir under Våren 2012
Då kommer jag att göra en sida för det också!

Edit: Resan till Auschwitz vart av men det vart år 2013
Följ järna länken ovanför

En annan sida som jag har hitta mycket på är

​

Holocaust Utbildning & Archive Forskning Team

Den är också översatt till svenska via Google!
Här kan man läsa lite av varje.
Allt från hur det startade till slutet. Men också lite fakta över vissa årtal.
Rekomenderar starkt att läsa.

Death on the gallows.
På denna sida står det lite vad som hände med några av vakterna på Stutthof.

Om ni har några synpunkter på detta jag har skrivit.
Eller bara vill ge lite ris eller ros.

​

Så har ni min mail adress här.

Tack för visat intresse.
Hoppas vi ses igen!
MvH Peter